Fakta om enkel kemi
Kemiska reaktioner
Atomer är de pyttesmå byggstenar som allting är gjort av. Det finns ett hundratal olika atomer, men dessa kan sitta ihop på ett oändligt antal olika sätt och bilda nya ämnen. Ett ämne med molekyler som enbart består av en sorts atomer kallas för grundämne. Molekyler som består av olika sorters atomer kallas för en kemisk förening. Olika ämnen har olika egenskaper beroende på hur molekylerna sitter ihop. Vissa ämnen är mer elastiska än andra, t ex plastmaterial som består av långa molekyler som gärna håller ihop och kan sträckas ut. Pappersmaterial består av fibrer som ganska lätt delar på sig. Då ämnen blandas med varandra kan de få nya egenskaper. Kemiska reaktioner handlar om när atomer eller molekyler blandas och sätts ihop med varandra på nya sätt så nya ämnen bildas. Det är alltid lika många atomer före som efter en kemisk reaktion. Atomerna finns kvar fast i en ny form, som när veden brinner och blir till aska och avgaser. Kemiska reaktioner sker vid bakning eller då järn rostar. När bakpulver och vatten blandas bildas den osynliga och luktfria gasen koldioxid, som är tyngre än luft. Blandas bakpulver med sur citronsyra bildas också koldioxid. I reaktionen binds värme i det nya ämnet vilket gör att blandningen känns kall. I andra kemiska reaktioner kan det frigöras värme, som med svavlet på en tändsticka. Vid högre temperaturer förändras ämnen på olika sätt. När den värmekänsliga apelsinsaften värms upp över ett värmeljus eller med ett strykjärn blir den osynliga skriften synlig. De värmekänsliga molekylerna förändras, det sker en kemisk reaktion och ett nytt ämne med nya egenskaper bildas.
Koldioxid
De flesta kemiska reaktioner sker sakta och omärkbart, som när vi växer och kroppen omvandlar mat till bränsle och byggnadsmaterial. En av de viktigaste kemiska reaktionerna är fotosyntesen. Genom den kan träd och andra växter själva tillverka det de behöver för att växa och leva. I växternas blad tillverkas ämnen som får växten att växa. Till det behövs energi från solen, vatten från marken och koldioxid från luften. Detta fångar växten upp på egen hand och omvandlar till ett sorts socker som används till bränsle och byggstenar. Det som blir över släpps ut som en avgas till luften, syret vi människor behöver för att andas.
Eld
En brinnande eld är ett exempel på en kemisk reaktion. Den solenergi som finns lagrad i veden släpps loss, som i fotosyntesen fast baklänges. Syre behövs nu för att veden ska brinna och koldioxid och vatten är avgaserna. För att något ska kunna brinna krävs ett brännbart ämne, syre och en tillräckligt hög temperatur vilket skiljer sig åt mellan olika ämnen. För att släcka en eld kan man sänka temperaturen eller ta bort det brännbara. Genom att ta bort syret slocknar elden, vilket sker då man sätter en glasburk över ett värmeljus eller ersätter syret med kodioxid, en gas som är tyngre än luft och därför går att ”hälla” över ett ljus.
Syror och baser
Ämnen kan vara sura, som filmjölk, citron eller ättiksgurka. Motsatsen till sur är basisk. Exempel på basiska ämnen är tandkräm, bakpulver och tvättmedel. Inom kemin kallas dessa ämnen syror och baser. Det är ämnen som vi behöver till många olika saker. Både syror och baser kan vara frätande. pH-skalan mäter hur surt eller basiskt ett ämne är. pH7 är neutralt, mellan 7-14 basiskt och under 7-o surt. Det finns också naturliga ämnen som mäter pH, som rödkål blåbär, te och rödbetor. De är indikatorer och ändrar färg om ett ämne är surt eller basiskt. För att göra ett ämne mindre surt kan man blanda ut det med vatten eller något basiskt.
Källor:
Persson, Hans (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm: Almqvist & Wiksell
www.wikipedia.se